Redan före covid-19 hade välgörenhetsorganisationer svårt att anamma digital teknik. Den globala pandemin har dock gjort det helt klart att digital teknik kommer att vara avgörande för sektorns insatser framöver. Covids inverkan på välgörenhetssektorn har varit dubbel: det har skett en kraftig ökning av efterfrågan på välgörenhetstjänster som matbanker, stödtjänster och djurorganisationer, samtidigt som det har skett en anmärkningsvärd minskning av donationerna. Covid-19-restriktioner har begränsat insamlingar ansikte mot ansikte eller ställt in dem helt, medan insamlingar i butiker också har drabbats hårt, både på grund av covidrestriktioner och för att människor uppmuntras att betala med kort.
Den goda nyheten är att även om de utmaningar som samhället står inför till följd av covid-19 kommer att fortsätta att påverka välgörenhetsorganisationerna, ser många möjligheten att dra nytta av de tekniska framstegen. IoT har gjort sitt intåg i nästan alla branscher och för den ideella sektorn innebär IoT att välgörenhetsorganisationer kan erbjuda bättre tjänster och samtidigt förändra hur de samlar in pengar. Så här går det till:
Kontantlösa donationer
Många människor har inte kontanter på sig längre, och vissa länder som Sverige står på gränsen till att bli ett helt kontantlöst samhälle. Vissa välgörenhetsorganisationer har redan infört trådlösa kortterminaler för donationer, men det finns fortfarande fler kassor som bara tar emot kontanter än kassor som kan ta emot kortbetalningar. Detta håller dock på att förändras, och allt fler välgörenhetsorganisationer, klubbar, gudstjänstlokaler och andra inom den ideella sektorn inför trådlösa donationsterminaler.
En IoT-aktiverad insamlingsbössa kan vara antingen statisk eller mobil - eller både och - och öppnar upp för nya och uppkopplade sätt att samla in pengar. När WhyDonate introducerade uppkopplade donationsbössor i Nederländerna såg organisationen en ökning med 200 % av det genomsnittliga donationsbeloppet under de första testmånaderna. Och eftersom allt fler människor använder mobila plånböcker kan en givare helt enkelt trycka sin telefon eller klocka mot en smart tagg eller skanna en QR-kod för att göra en donation. Välgörenhetsorganisationer som arbetar med donationer i gathörn kan samla in pengar från fotgängare genom att de helt enkelt trycker på sitt kort eller sin telefon. De data som samlas in från dessa enheter gör det möjligt för välgörenhetsorganisationer att skapa digitala profiler av den typiska givaren, vilket kan hjälpa dem att rikta in sina insatser i framtiden.
Fitnessarmband
Många välgörenhetsorganisationer samlar in pengar genom organiserade evenemang, t.ex. sponsrade lopp eller promenader. Förr i tiden, om du behövde sponsorer, kanske du hade bett vänner, familj, kollegor och andra. I kölvattnet av Covid har ett antal lösningar dykt upp som gör det möjligt för människor att delta i välgörenhetslopp eller promenader utan att samlas i stora grupper. Appar spårar personens valda plats och pengar samlas in när de tar sig fram längs en "virtuell racerbana". Eftersom sponsorerna kan följa de framsteg som görs förblir alla motiverade och engagerade i resultatet. Vissa lösningar innehåller funktioner som gör det möjligt för organisationer att skapa anpassade milstolpar och de flesta fungerar lika bra på en smartphone som på en fitness-tracker.
Öppenhet
Nästan tre av fyra millenniegenerationer donerar årligen till välgörenhet och mer än hälften av generation Z överväger aktivt en karriär inom ideella organisationer. För de yngre generationerna är det dock inte längre tillräckligt att anordna en välgörenhetsbal och se pengarna rulla in. Istället vill yngre givare veta vart deras pengar går, och de vill se resultaten.
IoT gör det möjligt för välgörenhetsorganisationer att spåra resultat genom anslutna sensorer och andra smarta enheter, och med de data som genereras kan ideella organisationer fånga upp och kommunicera vilken inverkan deras arbete har med konkreta resultat. Om en välgörenhetsorganisation tillhandahåller rent vatten till barn i utvecklingsländer kan sensorer i en vattenbrunn till exempel samla in data om allt från underhåll till vattenanvändning, vilket visar givarna exakt vad deras donation går till.
Virtuellt givande
Efter månader av virtuella arbetsmöten, virtuella konferenser och virtuella liv är det ingen överraskning att du nu kan ge virtuellt - och uppkopplade enheter gör det så enkelt som att fråga Alexa vilken tid nästa tåg avgår. Enligt en undersökning från National Public Radio (NPR) i USA har 57 % av de personer som äger en smart assistent använt den för att beställa något, så steget är inte stort från att betala för en produkt till att stödja sin favoritvälgörenhetsorganisation.
Ideella organisationer kan också dra nytta av smarta assistenter genom att uppmuntra beteenden som ligger i linje med deras uppdrag. Om målet är att minska matsvinnet kan smarta assistenter ge tips om hur man gör det. Smarta assistenter kan också koppla samman ideella organisationer med både enskilda givare och företag. British Heart Foundation använder redan smarta högtalare för att ta emot donationer med hjälp av röstigenkänning via enheternas IoT-anslutna mikrofoner.
Digitala skärmar fortsätter att växa i offentliga utrymmen, vilket ger välgörenhetsorganisationer ett nytt sätt att dela sitt budskap med potentiella supportrar och förhoppningsvis samla in donationer.
Virtuell verklighet
Många ideella organisationer har förlitat sig på dyra långdistansresor för att visa investerarna vart deras donationer går. Med virtuell verklighet (VR) kan investerare uppleva projekt på avlägsna platser utan att någonsin lämna hemmet. Det gör inte bara att fler potentiella givare får se välgörenhetsorganisationens arbete, utan också att pengar som tidigare skulle ha använts för att betala resekostnader kan gå direkt till att hjälpa människor.
VR-teknik är inte billig (ännu), men genom att noggrant matcha teknik med användningsområde kommer organisationer sannolikt att få starkare stöd och därmed kompensera initiala kostnader med långsiktiga relationer med givare.
IoT möjliggör välgörenhet på många andra sätt, bland annat genom uppkopplade kameror på räddningsstationer och genom att använda realtidsbilder från insamlingsevenemang för att visa människor exakt hur deras pengar används. Brooklyn-baseradeHabitatMap lanserade AirBean för några år sedan - den billiga och kompakta sensorn mäter hyperlokala koncentrationer av skadliga mikroskopiska partiklar i luften, samt luftfuktighet och temperatur. Uppgifterna används sedan för att skapa en global karta över luftkvaliteten, vilket i sin tur förbättrar insatserna för att minska föroreningarna. Det här är bara ytterligare ett exempel på hur välgörenhetssektorn utvecklas med hjälp av IoT.
Om du vill veta mer om hur IoT kan hjälpa din organisation är du välkommen att kontakta oss.