Den svenska regeringen har satt upp ett mål om att vara världsledande när det gäller digitalisering av den offentliga sektorn senast 2025. I ett digitaliserat transportsystem - uppkopplat, optimerat, automatiserat - kommer både person- och godstransporter att effektiviseras och bli mer kostnadseffektiva. Stora ytor i städerna kommer att frigöras, tid och bränsle kommer att sparas och antalet trafikolyckor kommer att minska.
Enligt McKinsey kan det konsoliderade ekonomiska värdet från 2025 uppgå till 75-100 miljarder SEK per år - och den siffran blir ännu högre när autonoma fordon utnyttjas fullt ut. Men hur ska Sverige gå tillväga för att få detta att hända?
Innovation inom finans
Ett sätt att få detta att hända är genom finansiell innovation. CLOSER är en svensk neutral plattform som får offentlig finansiering och samlar intressenter från industri, universitet och institut samt städer och regioner. Myndigheter samarbetar för att hitta lösningar för ökad transporteffektivitet. Ett antal projekt drivs i ett triple-helix-läge eftersom ingen intressent kan göra detta på egen hand.
CLOSER:s årsmöte hölls (virtuellt!) i mars 2020 och det var fantastiskt att se att IoT och uppkoppling ger mervärde till många av de pågående projekten. Det innebär att vår IKT-industri är en viktig del av lösningarna.
Säker, säker transport
CLOSER:s geofencingprojekt handlar om att skapa ett tryggt och säkert vägtransportsystem för oskyddade trafikanter. Det handlar också om att möta framtidens behov av säkra, fossilfria och tystare transporter. Ett exempel på detta är Göteborgs stads ElectriCity-projekt, där geofencing avgör när en buss är inställd på eldrift och var maxhastigheten är begränsad.
Ett annat projekt involverar Volvo Cars, där hybridbilar automatiskt byter drivlina beroende på geofencing. Alla dessa projekt är beroende av nära realtidsdata från uppkopplade fordon, samt tillgång till öppna data som miljözoner, hastighetsbegränsningar etc.
Inga fler gatuskyltar?
Hur kan fler goda resultat uppnås? Ett identifierat område är dynamiska digitala miljözoner som är tillgängliga som öppna data. Tänk dig inga skyltar på gatorna utan istället dynamiskt uppdaterade och tillgängliga för alla fordon beroende på aktuella eller prognostiserade trängsel-, buller- eller föroreningsnivåer. Om du vill påverka den rutt som tas i dessa zoner måste förändringar (öppettider) finnas tillgängliga i förväg, när rutten bestäms. Detta undersöks i det EU-finansierade projektet Nordic Way 2, där tjänsten utvecklas för att distribuera trafikpolicyprotokoll till trafikanter i realtid, vilket möjliggör dynamiskt kontrollerade z oner och gör det möjligt för fordon att justera sina egenskaper i enlighet med detta. Skulle inte det vara fantastiskt?
Mobilitet som en del av hyran?
Som vi alla vet har det skett en dramatisk beteendeförändring från fysisk till digital shopping.
Nya affärsmöjligheter som möjliggörs av teknik driver upp e-handeln. En annan trend är urbaniseringen, där människor flyttar in i städerna, vilket ökar behovet av stadsleveranser på ett begränsat och trångt utrymme. År 2017 uppgick värdet på den globala logistikmarknaden till häpnadsväckande 1.170 miljarder USD. Samtidigt var det genomsnittliga utnyttjandet av fraktfordon endast 43% och den dagliga fraktvikten per konsument var 45 kg. Allt detta leder till buller, föroreningar och trängsel.
DensCity 3 är ett nytt projekt som fokuserar på att integrera transportfrågor i staden genom att utveckla, testa och implementera ny teknik och nya lösningar. Målet är att öka effektiviteten i transportsystemet i form av ökat utnyttjande av fordon och infrastruktur i tid och rum. I dag är det i stor utsträckning konsumenterna som styr tid och plats för leveranserna, och leveranskostnaden ingår ofta i e-handelserbjudandet. Frågan är hur man kan skapa incitament för "co-delivery"?
Ett intressant delprojekt är att testa samåkning av varor och sopor. Detta är logiskt eftersom de flesta av oss inte bara köper mycket utan också behöver använda våra bilar för att göra oss av med en hel del avfall som är resultatet av konsumtion. Ett annat projekt är fullservicebyggnaden för leverans och delning, som undersöker hur fastighetsägare, e-handelsaktörer och logistikföretag kan samverka för att skapa en hållbar stad med hög servicegrad, och som sedan ser behovet av att äga ett privat fordon reduceras till noll. Kommer mobility-as-a-service att ingå i hyran som en standard i framtiden? Och kommer det att utvecklas mobilitetsmäklare?
Förändringar i realtid
Min slutsats, baserat på de projekt som rapporterats, är att på grund av det faktum att många aktörer är inblandade i transport av varor och människor.
Situationen förändras i realtid, och öppna data och uppkopplingsmöjligheter är båda viktiga för att skapa de lösningar som behövs för transport av varor och människor i den smarta staden. Det är en stad som vi alla skulle vilja bo i, med god luftkvalitet, lågt trafikbuller och områden som används för människor och inte fordon - samtidigt som vi har hög tillgänglighet till nödvändiga tjänster. Jag ser fram emot att vara en del av lösningen!