Geofencing är ett innovativt sätt att digitalt kontrollera objekt istället för att bygga fysiska stängsel. Det är lätt att förstå att det är mycket mer flexibelt, mindre kostsamt och naturligtvis mindre störande i miljön - och det kan användas på många kreativa sätt, till exempel för att hantera levande lager som företaget Nofence framgångsrikt har gjort i Norge under många år.
Men hur är det med geofencing av fordon i stadsmiljöer? Tekniken har funnits tillgänglig i många år, men ansträngningarna att tillämpa den i Sverige ökade efter terrorattacken 2017, då en lastbil kapades och användes för att döda fem personer på en gågata. Sedan dess har den svenska regeringen initierat ett antal aktiviteter för att undersöka hur geofencing kan förbättra civilskyddet, samt minska klimatpåverkan och förbättra transporteffektiviteten i stadsmiljöer.
Många användningsområden i stadsområden
Ett antal tillämpliga användningsfall har identifierats som informerar om eller tilldelar specifika villkor för fordon i ett geografiskt område, inklusive
- Hastighet: sänka hastigheten nära skolor, sjukhus eller annan känslig infrastruktur eller dynamiskt sänka hastigheten under byggnadsarbeten eller olyckor när det finns många oskyddade trafikanter
- Drivlina: övergång från fossilt till elektriskt i hybridfordon i till exempel stadskärnor
- Tillträde: kontrollera var ett fordon kan köra eller parkera, eller förhindra tunga fordon från att köra på vägar med restriktioner
- Information eller varningar för att hålla reda på fordon, förbättra miljövänlig körning etc.
Inte bara önsketänkande - det finns redan där ute och skapar värde
Ett antal tester och initiativ för geo-fencing pågår i många delar av världen, och det används redan i kommersiell verksamhet för det nya transportkonceptet för den sista milen - e-scooter. Detta bygger inte på lagstiftning utan i stället på förhandlingar mellan kommuner och tjänsteleverantörer av elscootrar - men det har funnits ett antal utmaningar. Ett problem är de inbyggda felaktigheterna i GPS, medan ett annat är tidsfördröjningen - från fordon till backend-moln och tillbaka igen. Det är här fördröjningen i IoT-anslutningslösningen är avgörande när man implementerar geofencing för liknande användningsfall.
Har vi en baslinje? Vad fungerar och skapar värde?
Ett gemensamt programinitiativ (JPI) Urban Europe-projekt har finansierats av Europeiska unionens Horizon 2020, under ERA-NET Cofund Urban Accessibility and Connectivity och samlade projektpartners från Tyskland, Norge, Sverige och Storbritannien. Detta projekt, GeoSence, utarbetar lösningar för geofencing som syftar till att förbättra trafikledning och planering i städer och presenterade en intressant rapport "Current state of the art and use case description on geofencing for traffic management". Rapporten sammanfattar för närvarande kända användningsfall och lösningar på fyra utmaningar inom trafikledning i synnerhet: säkerhet, miljö, effektivitet samt spårning och datainsamling. Vissa av användningsfallen svarar till och med på flera av dessa utmaningar, till exempel differentierad vägladdning och användningsfallen inom mikromobilitet. Det är ju fantastiskt!
Ett konkret initiativ finns i Göteborg där CCTV, den lokala trafikmyndigheten och Volvo Bussar samarbetar i ett projekt som kallas "Digitaliserade infrastrukturzoner". En digital plattform har utvecklats som gör det möjligt att snabbt skapa nya geozoner som kan laddas ner direkt i bussarna. Föraren meddelas och bussen uppdateras så att den följer de nya lokala trafikreglerna i zonen.
Hur kan vi ta nästa steg?
En annan slutsats från GeoSense-rapporten är att förekomsten av gemensamma regler eller riktlinjer för användning av geofencing för olika användningsfall är låg - med några undantag, medan den digitala representationen av trafikreglering kommer att vara avgörande för att möjliggöra geofencing.
Så vad är nästa steg? I slutet av 2021 publicerades den svenska regeringens promemoria "Frågan om ansvar för automatiserad körning och nya regler för att främja en ökad användning av geofencing" och den innehöll förslaget att göra det möjligt för svenska kommuner att reglera lokala trafikregler för att, till exempel, ge fordon med geofencingfunktioner tillgång till områden som inte tillåter trafik i allmänhet. Detta kommer att göra det möjligt att genomföra fler initiativ eftersom det förenklar godkännandeprocessen dramatiskt.
IoT och 5G är en del av lösningen
Oavsett om geofencinglösningar eftermonteras i befintliga fordon eller integreras helt i nya fordon är det tydligt att framgången för geofencing kommer att vara beroende av en hög tillgänglighet och säker IoT-anslutning. Latency kommer i vissa fall att vara viktigt, vilket kräver 5G-kapacitet.
Det är fantastiskt att vara en del av en bransch som bidrar till geofencinglösningar som levererar hållbart värde - förbättrat civilskydd, minskad klimatpåverkan och förbättrad transporteffektivitet!
Linda Ekener Mägi
Affärsutvecklingschef
Tele2