IoT:s roll i katastrofhantering och beredskapsplanering

IoT kan inte förhindra att katastrofer inträffar, men det kan hjälpa till att identifiera livshotande faror, varna myndigheter i ett tidigt skede och hjälpa till att rädda de drabbade, vilket sparar liv, resurser och pengar. Genom att använda IoT-teknik kan hanteringen av och insatserna vid nödsituationer förbättras, vilket i sin tur leder till mycket bättre resultat.

Buskbränder i Australien, monsunregn i Indien, jordbävningar i Japan, nordoststormar längs USA:s östkust - de flesta naturkatastrofer är oundvikliga, men den oroande nyheten är att de blir allt fler. Enligt en rapport från Förenta nationerna (FN ) från oktober 2020 har extrema väderhändelser dominerat katastroflandskapet under ^2000-talet, och det kan kopplas till en ökning av klimatrelaterade katastrofer, inklusive extrema väderhändelser.

För att sätta detta i perspektiv: mellan 2000 och 2019 inträffade 7 348 större registrerade katastrofer, som krävde 1,23 miljoner liv och påverkade ytterligare 4,2 miljarder människor, vilket resulterade i nästan 3 biljoner dollar i globala ekonomiska förluster. Det som gör att dessa siffror sticker ut är att de visar en kraftig ökning jämfört med de föregående tjugo åren, då det inträffade drygt 4 000 katastrofer som ledde till ungefär 1,6 miljarder dollar i ekonomiska förluster och krävde 1,19 miljoner liv.

Översvämningar och stormar har ökat mest, med mer än en fördubbling, men det har också skett stora ökningar när det gäller torka, skogsbränder och extrema temperaturer, tillsammans med en ökning av geofysiska händelser som jordbävningar och tsunamis, som har dödat fler människor än någon annan naturkatastrof. Om man till detta lägger katastrofer orsakade av människan, som utsläpp av farliga ämnen, infrastrukturfel och explosioner, är det uppenbart att krisberedskapen inte bara måste förbättras utan också bli effektivare.

Enligt Global Disaster Preparedness Center finns det fyra faser inom katastrofhantering: Mitigation, beredskap, respons och återhämtning.

Begränsning
Minimera effekterna av katastrofer, t.ex. genom att införa byggregler och zonindelning, sårbarhetsanalyser och utbildning av allmänheten.

Beredskap
Planering av insatser, inklusive beredskapsplaner, övningar och utbildning i nödsituationer, varningssystem.

Insatser
Minimera de risker som katastrofen medför, t.ex. sök- och räddningsinsatser, nödhjälp

Återhämtning
Att samhället återgår till det normala genom t.ex. tillfälliga bostäder, bidrag, sjukvård och IoT kan förändra spelplanen på flera sätt.

Med hjälp av bland annat sensorer, robotar och obemannade fordon bidrar IoT till att minimera riskerna och förbättra responsen genom att omvandla katastrofhanteringen från reaktiv till proaktiv. Och de data som genereras av dessa enheter minimerar risken för att bli tagen på sängen samtidigt som de hjälper alla att fatta mer välgrundade beslut. Dessutom underlättar förbättrade kommunikationssystem räddningsarbetet. Så här går det till:

Begränsning
IoT-enheter och sensorer kan samla in data i nära realtid om t.ex. vattennivåer, vulkanisk aktivitet och barometeravläsningar. Sensorer kan upptäcka skogsbränder, tornador, skyfall, vulkanisk aktivitet, jordbävningar etc. och skicka tidiga varningar. Dessutom kan kritisk infrastruktur (eller egentligen all infrastruktur) skyddas genom förebyggande underhåll. Riskreducering möjliggörs genom att använda sensorer för att övervaka föroreningar och kontaminanter, inklusive radioaktiva situationer.

Förberedelser
Beredskapen för nödsituationer kan förbättras genom IoT-aktiverade responsmekanismer, procedurer och repetitioner. Realtidsdata från sensorer, kameror och andra anslutna enheter kan integreras i infrastrukturen, vilket gör det möjligt att övervaka förhållandena i realtid och ta emot viktiga data både historiskt och i realtid. Med hjälp av dessa data kan stadsförvaltningar prioritera reparationer och använda förebyggande underhåll. Och de uppkopplade enheter som används i byggnader, broar, vägar och annan infrastruktur kan också användas för att utfärda varningar och förbättra kommunikationen. Med hjälp av IoT-enheter kan dessutom strategiska reserver av mat, vatten, kläder, medicinsk utrustning och andra viktiga förnödenheter övervakas för att säkerställa acceptabla nivåer.

Insatser
Omedelbart efter en katastrof är situationsmedvetenheten avgörande för att resurserna ska prioriteras så att de får störst effekt och hjälper de mest behövande, men när insatserna fortsätter måste återhämtningsarbetet ständigt uppdateras baserat på förändrade förhållanden. IoT-teknik som är allmänt spridd i en stads infrastruktur, i skogsområden eller någon annanstans kan användas för att identifiera nödsituationer, människor som är instängda eller statusen för t.ex. elnätet. Räddningstjänsten behöver användbar information och IoT kan underlätta planeringen av insatser och åtgärder genom att använda sensorer för att övervaka nyckelpersoners rörelser, samt sensorer och IoT-aktiverade kameror på olycksplatsen. Situationsmedvetenhet och incidenthantering kan uppnås genom saker som smarta kläder, som kan övervaka och rapportera saker som en brandmans vitala tecken och förhållandena på platsen, så att de kan dras från platsen om saker blir för farliga. Räddningstjänsten kan också utrustas med ljud- och videosensorer, eller få stöd av autonoma drönare och fordon, så att farliga situationer kan övervakas och bedömas på säkert avstånd.

Automatiserade IoT-system kan skicka ut varningar, nyheter och andra digitala resurser för att hålla allmänheten informerad i realtid. Mobila uppdateringar kan ge viktig information, till exempel om var en tornado har slagit ner, eller information om hur man skyddar sig, var man kan hitta en säker plats och resurser för att söka skydd eller livräddande förnödenheter. Uppkopplade digitala skyltar, t.ex. vid busshållplatser, på vägar och på torg, kan också användas för att snabbt sprida viktig information. Batteridrivna IoT-enheter kan möjliggöra begränsade kommunikationstjänster, t.ex. mikromeddelanden i nödsituationer.

Återhämtning
Återhämtningsinsatser efter katastrofer kan vara extremt utmanande och ställa stora krav på flera resurser, inklusive både lokal och internationell räddningspersonal, icke-statliga organisationer och militären, som alla måste samarbeta och dela resurser och information för att kunna genomföra återhämtningen snabbt och effektivt. IoT-enheter kan hjälpa till vid sök- och räddningsinsatser, samt övervaka förhållandena efter katastrofen och nivåerna på viktiga resurslager. IoT kan fortsätta att användas för att sprida information till allmänheten medan normala kommunikationer fortfarande håller på att repareras.

Om du vill veta mer om hur IoT kan användas för att hantera nödsituationer är du välkommen att kontakta oss.