Asset management är ett av de ursprungliga användningsområdena för IoT och har visat sig skapa verkligt värde i en mängd olika branscher. IoT asset management innebär spårning och hantering av enskilda anslutna tillgångar via enheter och sensorer för att samla in och rapportera information. IoT-enheter ansluter tillgångar till en central plattform, så att du kan använda dataströmmar i realtid för att övervaka, spåra och hantera livscykeln för dina tillgångar.

Detta har förändrat spelplanen för många företag, som tidigare förlitade sig på felbenägna och mödosamma manuella förfaranden. Enligt en studie från Webisoft har företag som använder IoT för tillgångsspårning haft en imponerande effektivitetsökning, med en minskning av underhållskostnaderna med 20 % och en ökning av den totala utrustningseffektiviteten med 15 %. Med andra ord har IoT förändrat tillgångshanteringen, revolutionerat traditionella metoder och drivit på produktivitet och framgång.

Genom att ansluta era tillgångar med IoT-enheter och sensorer kan ni samla in både realtidsdata och historiska data om status, tillstånd och prestanda för varje tillgång, samt automatisera era processer, minska driftskostnaderna, öka produktiviteten, förbättra säkerheten och förlänga livslängden för era tillgångar.

Optimering av resurser

IoT-teknik spelar en avgörande roll för att maximera tillgångarnas effektivitet och minimera slöseri. Detta sker genom kontinuerlig övervakning och analys av data, vilket ger djupa insikter i tillgångarnas användning och prestanda. Detta ger dig en tydlig förståelse för hur, när och var dina tillgångar används, vilket gör att du kan ha en mer informerad och strategisk fördelning av dina resurser.

I praktiken innebär det att man identifierar var resurserna över- eller underutnyttjas, vilket leder till justeringar som i sin tur kan leda till en minskning av driftskostnaderna. Denna typ av finjustering av resursfördelningen säkerställer att varje tillgång används till sin optimala kapacitet, vilket undviker onödiga kostnader relaterade till saker som energi och underhåll.

Med andra ord, genom att se till att rätt tillgångar finns tillgängliga och fungerar vid rätt tidpunkt kan ni upprätthålla en hög prestationsstandard.

Data i realtid

Realtidsdata förändrar förvaltningen av tillgångar. Med IoT-sensorer kan du få ständiga uppdateringar om dina tillgångars skick, plats och användningsmönster. Denna information ligger till grund för datadrivna och välgrundade beslut om allt från underhållsscheman och utplacering av tillgångar till resursallokering. Det möjliggör också förebyggande underhåll, vilket förhindrar problem innan de eskalerar och därmed sparar pengar, tid och arbetskraft.

Om vi tittar på industriell IoT kan tillverkarna genom att integrera IoT-teknik analysera och övervaka tre viktiga aspekter av sin utrustning: tillgänglighet, kvalitet och prestanda. Denna realtidsinformation minimerar förluster och stilleståndstid.

Prediktivt underhåll

Detta är en viktig tillämpning av IoT inom kapitalförvaltning. Genom att analysera data från IoT-sensorer kan du använda prediktiva algoritmer för att uppskatta när en tillgång sannolikt kommer att behöva underhållas eller bytas ut. Jämfört med traditionellt reaktivt underhåll blir din verksamhet mycket mer effektiv och kostnadseffektiv, och kostsamma driftstopp kommer att minska kraftigt.

IoT-enheter genererar viktiga data om allt från temperatur och vibrationer till övergripande slitage, vilket i slutändan ger dig en heltäckande bild av varje tillgångs status. I praktiken innebär det att du kan upptäcka mönster och oregelbundenheter som kan tyda på att utrustningen kan gå sönder eller gå sönder. Genom att förutse potentiella problem innan de eskalerar till fel kan ni planera och rikta in underhållsinsatserna, i stället för att arbeta utifrån ett reaktivt underhållsschema.

Skalbarhet

Med IoT-teknik kan ni smidigt hantera ett växande antal tillgångar och den medföljande ökningen av data utan att förlora i effektivitet. Med IoT-teknik kan du snabbt justera din strategi för tillgångshantering och fatta välgrundade beslut genom att använda både realtidsdata och historiska data. Det kan handla om underhållsplanering, resursallokering eller prestandaoptimering. Förmågan att snabbt reagera på marknadsförändringar eller andra förändringar i verksamheten innebär att ni har en konkurrensfördel gentemot dem som fortfarande är fast i gamla rutiner.

Säkerhet

Med IoT-teknik kan du spåra dina tillgångar i realtid, vilket gör det lättare att lokalisera och återfinna stulna eller förlorade tillgångar. IoT-enheter kan dessutom varna vid obehörig åtkomst eller manipulering, så att du snabbt kan vidta åtgärder.

Slutsats

Att kombinera IoT med spårning av tillgångar innebär att många branscher omvandlas och att nya standarder för operativ effektivitet sätts. Det finns otaliga fördelar med att implementera IoT i tillgångsförvaltningen, allt från automatisering och kostnadskontroll till förbättrad övervakning och ökad noggrannhet.

I takt med att IoT-tekniken utvecklas kommer även dess inverkan på ditt företag att förändras, och nya möjligheter kommer att öppnas. Näringslivet är ett landskap i ständig utveckling - och IoT är inte bara ett tekniskt framsteg, det är en oundviklig strategisk nödvändighet för alla företag som vill ligga steget före konkurrenterna.

Om du vill veta mer om hur IoT möjliggör förvaltning av tillgångar, vänligen kontakta oss.

Logistik är komplext och innebär samordning av flera olika element. Med en ökad efterfrågan på onlineleveranser, kortare leveranscykler, ökad konkurrens och krympande marginaler är företagen idag mer pressade än någonsin att se till att deras logistikhantering är strömlinjeformad och effektiv. Digitaliseringen och införandet av IoT-teknik har gjort det möjligt för branschen att uppleva en enorm ökning av effektiviteten: optimera processer, hålla sig konkurrenskraftig med marknadsrivaler, öka servicekvaliteten och hålla kostnaderna under kontroll.

Med IoT kan företag integrera tillgångar i leveranskedjan i ett enda system. Datainsamling och spårningsfunktioner ger insyn i hela värdekedjan för att förbättra allt från lagereffektivitet till vagnparkshantering.

Så varför investera i en IoT-logistiklösning och varför integrera uppkopplad teknik i din verksamhet? Här är några av anledningarna:

Lager & förvaring

Med IoT kan du vara medveten om varje rörlig del i ditt lager. Anslutna sensorer kan hålla noggrann kontroll över ditt lager genom att spåra och analysera lagerpositioner och lagernivåer i hela din verksamhet. Smarta hyllor tillhandahåller lagerinformation och varnar dig när lagersaldot är lågt, produkter förflyttas, temperaturen är olämplig, när det sker stölder osv. Med wearables kan du dessutom spåra medarbetarnas hälsa, plats och prestation samt rapportera kollisioner och fallolyckor, vilket förbättrar säkerheten i hela verksamheten. IoT-sensorer kan också spåra driftförhållanden för maskiner och annan utrustning, vilket möjliggör maximal produktivitet samt förebyggande underhåll - vilket minskar kostnaderna för reparationer och håller stilleståndstiden till ett minimum.

Produktspårning från början till slut

Transparens är A och O när du integrerar IoT-teknik i logistiken. Med ett IoT-spårningssystem kan logistikcheferna spåra alla produkters väg från lagret till kundens dörr. Det skapar transparens, minskar risken för mänskliga fel (och därmed pressen på personalen) och ökar kundnöjdheten. Leveransspårning i realtid blir sömlös och minskar huvudvärken för alla eftersom du kommer att kunna berätta för alla kunder som ringer för att ta reda på var deras leverans är exakt var den är och när den kommer att anlända. Detta sparar också tid för dina kundtjänstmedarbetare, som enkelt kan fastställa exakt var en leverans befinner sig.

Flottförvaltning

Med ett IoT-baserat system för fordonsspårning och fordonshantering kan du enkelt övervaka din vagnpark. IoT-enheter ger exakta data så att du kan spara tid och pengar och minska stilleståndstiden - och i slutändan innebär det bättre och mer datadrivna affärsbeslut.

• Motorprestanda
• Bränsleförbrukning
• Platsbaserad information
• Förarens beteende
• Prediktivt underhåll

Prognosernas noggrannhet

Med all den data som genereras och analyseras kommer du att kunna få en mycket tydlig bild av allt från hur lång tid det tar att sälja en viss mängd produkter och hur man optimerar leveranserna av den produkten till vilka leverantörer som har bättre meriter och vilka distributionscentraler som har högre konverteringsgrad. Resultatet? Mycket bättre precision vid planering av verksamheten och förutsägelse av resultat. Genom att övergå till databaserat beslutsfattande minskar risken för mänskliga fel avsevärt. Och all automatisk datainsamling innebär att du inte bara sparar in på arbetstimmar som tidigare skulle ha lagts på manuell datainsamling, du kan också samla in data som skulle ha varit svåra eller omöjliga att samla in utan IoT.

Om du vill veta mer om fördelarna med IoT i din logistikverksamhet är du välkommen att kontakta oss.

Att gå från produkter till tjänster - servitization - är något som vi i IoT-världen har pratat om länge. Nu när digitaliseringen av tillverkningsindustrin har kommit en bra bit på väg förstår allt fler företag fördelarna med att ta det här steget. Det är förstås ingen hemlighet att prenumerationsekonomin har påverkat hur vi konsumerar allt från musik och film till bilar och skrivare. Affärsmodellen med abonnemang/servicetjänster innebär att man frångår engångstransaktioner och istället låter företag bygga lojala, långsiktiga relationer med kunderna, leverera kundcentrerade tjänster och samtidigt skapa förutsägbarhet. Enligt Subscription Economy Index växte företag som övergick till en prenumerationsbaserad affärsmodell sex gånger snabbare än traditionella företag under 2020.

Fördelarna med servitization är otaliga. Den första och kanske viktigaste fördelen är att man kan uppfylla kundernas krav, vilket i slutändan leder till att man kan behålla fler kunder, något som vi alla måste fokusera på när kundkraven ökar. En annan fördel är att kunderna bara betalar för det värde de får från en leverantör, medan tillverkaren inte längre behöver fokusera enbart på sålda enheter, utan istället bygger upp en lönsam verksamhet genom regelbundna strömmar av ytterligare, inkrementella intäkter. Dessutom kan man få värdefulla insikter om framtida FoU-processer genom att analysera en produkts prestanda och använda denna information för kontinuerlig förbättring.

När det gäller tillverkning är frågan om denna kunddrivna modell fungerar för OEM-företag (Original Equipment Manufacturers), där kunderna kan "hyra" eller få tillgång till maskiner och industriutrustning mot en återkommande avgift eller prenumerera på olika tilläggstjänster? Med hjälp av IoT-aktiverade sensorer och enheter är svaret ett rungande ja.

Ett bra exempel på detta är Rolls Royces TotalCare-program för flygplansmotorer. Företaget säljer inte längre bara motorer till flygbolagen. Istället fakturerar man dem på basis av Power-by-the-Hour, samtidigt som man kontinuerligt övervakar motorerna. Det innebär att flygbolagen inte längre behöver köpa, driva eller underhålla motorer, inte heller utbilda personal i reparationer eller köpa och lagra reservdelar. Om en motor behöver service är det istället Rolls Royce som tar hand om det. Och om motorn går sönder? Då faller ansvaret återigen på Rolls Royce. På så sätt kan både flygbolaget och Rolls Royce fokusera på det de gör bäst: flygbolaget transporterar passagerare från punkt A till punkt B och Rolls Royce levererar en tillförlitlig service för sina motorer.

Rolls Royce kan göra detta genom inbäddade maskinsensorer och enheter, som ger en stadig ström av data om flygplansmotorns hälsotillstånd. Med andra ord ger de data som skickas tillbaka till tillverkaren information om delarnas och den övergripande produktens skick, vilket gör att Rolls Royce kan arbeta med förebyggande underhåll - dvs. ta itu med eventuella utmaningar som slitage eller till och med potentiella fel långt innan de någonsin blir ett verkligt problem, eller, om något går sönder oväntat, meddelas Rolls Royce automatiskt, så att de kan reagera snabbt. Detta håller utrustningen i drift och leder också till en förlängd livscykel, så det är vinn-vinn för både Rolls Royce och dess kunder.

Det finns ett antal övertygande skäl till varför tillverkare bör överväga servitization:

Intäktstillväxt och lönsamhet

Genom att lägga till tjänster i ditt erbjudande ökar du antalet intäktsströmmar och dessa blir återkommande. Genom att komplettera din befintliga produktportfölj med löpande tjänster till dina kunder blir din inkomst mer förutsägbar och säker, vilket i sin tur hjälper dig att skydda dig mot fluktuerande marknadsförhållanden eller en långsam försäljningsmånad.

Utrustningens komplexitet

Vi vet alla att maskiner och annan utrustning har blivit alltmer komplexa och tekniska, och det är egentligen inte möjligt för alla kunder att ha den kunskapsnivå som krävs för att effektivt underhålla sin utrustning. Du som tillverkare har den kunskap och erfarenhet som krävs för att inte bara förstå hur man använder och utför underhåll på maskiner, utan också för att ge råd om hur man bäst maximerar prestandan.

Förbättrade kundresultat

Genom att fokusera på lösningar istället för produkter kan du tänka i termer av dina kunders behov och mål, vilket innebär att du kan anpassa produkter och tjänster för att hjälpa dem att uppnå dessa resultat, samt hjälpa dig att reagera snabbare på problem och utmaningar som kan uppstå. Den ökade kundnöjdheten leder till starkare relationer och ökad lojalitet.

Högre inträdeshinder

Ju mer etablerad er relation med era kunder är, desto svårare är det för någon att komma in och stjäla marknadsandelar. Servitization innebär att era kunder drar nytta av ert stöd och er kunskap i verkliga termer, varje dag.

Om du vill veta mer om hur IoT kan hjälpa ditt företag är du välkommen att kontakta oss.

Industriell IoT (IIoT) utnyttjar uppkopplingsmöjligheter för att optimera tillverknings- och industriprocesser med hjälp av smarta sensorer och enheter. IIoT ger en heltäckande bild av produktionsprocessen, och nätverket av uppkopplade enheter, smarta maskiner och realtidsanalyser producerar en mängd data - både i realtid och historiskt - som ger nya nivåer av produktivitet, effektivitet och kostnadsbesparingar.

Här är bara några av fördelarna med industriell IoT:

Fjärrövervakning

Med fjärrövervakning kan du visualisera, spåra och styra både din anläggning och dina tillgångar utan att behöva vara på plats. Genom att använda IoT-teknik får du större insyn i saker som tillgångarnas prestanda, resursförbrukning samt utrustningens livscykel och funktionalitet.

Prediktivt underhåll

Mer än 75% av alla utrustnings- och systemfel inträffar utan förvarning. Med hjälp av sensorer gör IIoT att schemalagt - och ofta onödigt - underhåll försvinner. Istället kan du identifiera avvikelser eller problem med din utrustning i realtid, så att du snabbt kan ta itu med utmaningarna och minimera stilleståndstiden. Detta förbättrar produktiviteten och hjälper dig att undvika kostsamma reparationer, samtidigt som du utnyttjar din underhållspersonal bättre.

Förbättrade arbetsflöden och processer

Genom att övervaka hela produktionslinjen kan man identifiera flaskhalsar, processbrister och andra utmaningar som kan försena produktionen, samtidigt som man möjliggör effektivare planering och optimering av varje linjes noggrannhet, hastighet och produktionsvolym.

Minska mänskliga fel

Människor kommer fortfarande att vara nödvändiga för många uppgifter, men IIoT kommer att digitalisera varje steg i din verksamhet, vilket leder till en minskning av manuella processer och ingripanden. Smarta sensorer som placeras ut över hela fabriksgolvet kommer att ge konstant feedback. Om det till exempel inträffar en olycka kan hela anläggningen varnas för potentiella faror, medan maskinerna stannar automatiskt och underhållspersonal skickas ut. Wearables kan också användas, t.ex. smarta armband med ljudtryckssensorer som varnar personalen för högljudda områden där hörseln kan skadas. Smarta skyddshjälmar kan inte bara spåra var bäraren befinner sig, de kan också övervaka hjärtfrekvens, temperatur och luftfuktighet - och till och med varna bäraren för faror som värmeslag långt innan några symptom uppstår.

Hållbarhet och energibesparingar

Industrin står för 54% av den globalt levererade elen, vilket innebär att den inte är bra för hållbarheten och inte heller för ditt resultat. Kontinuerlig övervakning av din installation via sensorer och enheter kan avslöja slöseri på grund av ineffektivitet. Med IIoT kan du också förutse energibehovet och optimera den framtida energiförbrukningen - och det handlar inte bara om att hantera utrustningen, utan hela verksamheten, t.ex. byggnadens temperatur, vattenanvändning, luftfuktighet och belysning. I takt med att IoT-tekniken utvecklas använder sensorerna dessutom mindre energi, vilket är ytterligare en bonus för slutresultatet.

Drönare har länge förknippats med kostsamma militära tillämpningar eller, i andra änden av spektrumet, tekniska hobbyprylar, men nuförtiden formas de alltmer av praktiska kommersiella tillämpningar. Under de senaste åren har användningen av drönare breddats till en rad olika branscher och används för allt från leveranser, övervakning av infrastruktur och grödor och kartläggning till inspektion av industriområden, räddningstjänst och säkerhetsövervakning. Och i takt med att fler och fler branscher upptäcker fördelarna med drönare för sin verksamhet kommer användningsområdena att fortsätta växa, med IoT-teknik som ger kostnads- och driftseffektivitet.

Drönare har funnits länge, och konceptet med obemannade flygfarkoster (UAV) går tillbaka till 1849, då Österrike anföll Venedig med hjälp av obemannade ballonger fyllda med sprängämnen. Men även om militären runt om i världen till stor del har drivit på drönartekniken sedan dess, har drönarna också tagit ett stort steg in på både konsumentmarknaden och den kommersiella marknaden.

Logistik

Enbart i USA växte marknaden för leveransdrönare från 40 miljoner dollar till 1 miljard dollar mellan 2012 och 2017, med en fördubbling fram till 2020. År 2026 förväntas den uppgå till 5,6 miljarder dollar.

Last mile-leveranser är den dyraste och svåraste delen av ett pakets resa och utgör cirka 50% av de totala distributionskostnaderna. Drönarteknik optimerar last mile-leveransen genom att transportera paket från närliggande lager eller distributionscentraler till en specifik adress.

Och till skillnad från traditionella leveransfordon kan drönare "flyga som kråkan flyger", vilket gör att de kan undvika trafik och eller omständliga leveransvägar. Drönare är också snabba, vilket gör leverans samma dag till norm i många områden - och i vissa fall till och med gör leverans samma timme till en möjlighet.

Detta innebär också att det finns miljöfördelar när drönare används för leverans: en genomsnittlig leverans av ett paket med lastbil skapar cirka 1 kg utsläpp av växthusgaser. Drönare minskar å andra sidan både energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser, eftersom de i allmänhet drivs med batteri. Om dessa batterier laddas med grön energi kommer den betydande mängd koldioxid som släpps ut från kommersiella och industriella transporter att minska avsevärt.

Utöver leveranser kommer drönare att öka lagereffektiviteten genom att cirkla runt lagerlokaler för att utföra säkerhetsinspektioner, samtidigt som de stöder inspektioner, förebyggande underhåll och reparation av komplexa maskiner inom en tillverkningsanläggning. Drönare kan också användas för att snabba upp plock- och läggningsprocesser, där lätta drönare kan vara ett alternativ till transportband eller gaffeltruckar för att hämta och lägga undan beställningar.

Och slutligen är intelligenta drönare avgörande när andra transportsätt inte är genomförbara, till exempel när det gäller att leverera livsviktig hjälp och medicinska förnödenheter till katastrofområden eller i andra nödsituationer.

Jordbruk

Med en global befolkning som förväntas uppgå till 9,6 miljarder år 2050 kommer innovativa jordbruksmetoder att vara avgörande för att alla ska kunna äta sig mätta. Smart drönarteknik kommer att möjliggöra tillämpning av precisionsjordbruksteknik, som säkerställer effektiv användning av insatsvaror som vatten och gödningsmedel, samtidigt som produktivitet, kvalitet och avkastning maximeras. Precisionsjordbruk bidrar också till att minimera skadedjur, oönskade översvämningar och sjukdomar. Med andra ord revolutionerar drönare jordbruket och erbjuder stora kostnadsbesparingar, förbättrad effektivitet och ökad lönsamhet.

Drönare kan utföra omfattande övervakning av grödor och boskapsförhållanden, med förmågan att snabbt upptäcka problem som kanske inte är uppenbara från marken. Genom att snabbt kartlägga stora delar av jordbruksmarken kan drönare kartlägga fastigheten, förutsäga och övervaka grödornas tillväxt, rapportera om grödornas hälsa, övervaka bevattningen och förbättra sprutnoggrannheten. Ett exempel är drönarfotografering med tidsfördröjning som avslöjar att en gröda inte bevattnas ordentligt.

Möjligheten att samla in och analysera data i realtid ger mycket konkreta resultat: bättre skördar, bättre resursutnyttjande och datadrivet beslutsfattande. Eftersom det går att identifiera skadedjur, ogräs, sjukdomar och näringseffektivitet i ett tidigt skede minskar dessutom behovet av skadliga bekämpningsmedel och andra kemikalier.

Du kan läsa mer om IoT och jordbruk här.

Industriella tillämpningar

Inspektion och underhåll av industrianläggningar kan vara både utmanande och farligt. Pannor, ugnar, gruvor, elnät, hamnar, olja och gas - alla dessa anläggningar har områden som kan vara svåra att komma åt och som kan utgöra hälsorisker för arbetstagarna. Smarta drönare påskyndar dock underhåll och inspektioner på ett mycket säkrare sätt: med hjälp av sensorer och kameror samlar drönarna in data som sedan vidarebefordras i realtid till en inspektör, som sedan kan agera utifrån informationen på ett tryggt och säkert sätt.

Drönare kan användas i verksamheter som olje- och gasanläggningar för säkerhet, övervakning, nödåtgärder och infrastrukturinspektion. I kusthamnar kan drönare användas för driftövervakning, hamnövervakning, trafikstyrning, kartläggning och mätning. När det gäller gruvdrift har drönare ett antal användningsområden, t.ex. gruvmätning, lagerhantering, uppskattning av lager och detektering av hot spots. Dessutom kan drönare ge detaljerad information om potentiella platser innan ett gruvprojekt påbörjas. Drönare kan också användas för att komma åt områden med höga gifter eller som är svåra att nå, och kan vara ett viktigt verktyg vid räddningsinsatser.

Byggnation

Byggbranschen investerar redan stort i drönare och är en av de främsta användarna av tekniken - och det med goda skäl. Drönare ger ett fågelperspektiv på byggarbetsplatser, maskiner och människor, vilket ger viktig information före, under och efter ett projekt, samt övervakar dess framsteg. Drönare har tillgång till platser som normalt är otillgängliga eller farliga att inspektera, till exempel tak, och registrerar och vidarebefordrar data i realtid, vilket minskar antalet olyckor och ökar säkerheten på byggarbetsplatsen.

Traditionella metoder för landövervakning kräver mycket arbete, tid och pengar. Drönare, å andra sidan, ger värdefull information om terräng och markfördelning till en bråkdel av kostnaden. De gör detta genom att ha ett fågelperspektiv över hela området, inspektera marken med en mycket högre noggrannhet än vad som tidigare varit möjligt, och de insamlade uppgifterna används av ingenjörer för att mäta saker som markdimensioner och höjdskillnader.

När det gäller befintliga strukturer kan 3D-modeller skapas från skanningar gjorda av drönare, vilket kan vara till hjälp när det gäller renoveringar och eftermontering, samt för inspektioner, vilket potentiellt kan undvika katastrofer som den senaste Surfside-lägenhetskollapsen i Florida. Data kan också omvandlas till byggmodeller, så att kunderna får en bättre förståelse för utrymmena och en bild av slutresultatet innan byggnadsarbetet ens har påbörjats.

En av de vanligaste drönarapplikationerna på byggarbetsplatser är övervakning och kontroll av framstegen under hela byggprojektets livslängd. Drönare övervakar framstegen genom att överlagra tagna bilder på byggkonstruktioner och ritningar, vilket gör det möjligt att bekräfta - eller inte bekräfta - att projektet går framåt enligt plan. Bilderna kan också användas för att identifiera brister och hjälpa till att eliminera mänskliga fel när det gäller kvalitetsinspektion och övervakning.

Efter byggnationen kan drönare bedöma skador efter naturkatastrofer som orkaner eller tornados, identifiera omfattningen av skadorna och peka ut vilka områden som behöver omedelbar uppmärksamhet. De kan också användas för att identifiera offer och vägleda räddningspersonal på ett säkrare sätt.

På tal om säkerhet kan byggarbetsplatser naturligtvis vara farliga platser. Inspektioner som utförs manuellt kan utsätta arbetarna för olyckor och skador, särskilt när det handlar om höga höjder. Drönare tar bort eller minskar riskerna samtidigt som de ger en högre nivå av noggrannhet i inspektionerna.

Det finns en mängd andra kommersiella tillämpningar för drönare, t.ex. underhåll av avlopp, försäkring, filmskapande och allmän säkerhet. Användningsområdena kommer att fortsätta att växa i takt med att tekniken utvecklas. När IoT läggs till i mixen kommer möjligheterna att bli nästan oändliga.

Om du vill veta mer om hur IoT kan hjälpa ditt företag är du välkommen att kontakta oss.

IoT kan inte förhindra att katastrofer inträffar, men det kan hjälpa till att identifiera livshotande faror, varna myndigheter i ett tidigt skede och hjälpa till att rädda de drabbade, vilket sparar liv, resurser och pengar. Genom att använda IoT-teknik kan hanteringen av och insatserna vid nödsituationer förbättras, vilket i sin tur leder till mycket bättre resultat.

Buskbränder i Australien, monsunregn i Indien, jordbävningar i Japan, nordoststormar längs USA:s östkust - de flesta naturkatastrofer är oundvikliga, men den oroande nyheten är att de blir allt fler. Enligt en rapport från Förenta nationerna (FN ) från oktober 2020 har extrema väderhändelser dominerat katastroflandskapet under ^2000-talet, och det kan kopplas till en ökning av klimatrelaterade katastrofer, inklusive extrema väderhändelser.

För att sätta detta i perspektiv: mellan 2000 och 2019 inträffade 7 348 större registrerade katastrofer, som krävde 1,23 miljoner liv och påverkade ytterligare 4,2 miljarder människor, vilket resulterade i nästan 3 biljoner dollar i globala ekonomiska förluster. Det som gör att dessa siffror sticker ut är att de visar en kraftig ökning jämfört med de föregående tjugo åren, då det inträffade drygt 4 000 katastrofer som ledde till ungefär 1,6 miljarder dollar i ekonomiska förluster och krävde 1,19 miljoner liv.

Översvämningar och stormar har ökat mest, med mer än en fördubbling, men det har också skett stora ökningar när det gäller torka, skogsbränder och extrema temperaturer, tillsammans med en ökning av geofysiska händelser som jordbävningar och tsunamis, som har dödat fler människor än någon annan naturkatastrof. Om man till detta lägger katastrofer orsakade av människan, som utsläpp av farliga ämnen, infrastrukturfel och explosioner, är det uppenbart att krisberedskapen inte bara måste förbättras utan också bli effektivare.

Enligt Global Disaster Preparedness Center finns det fyra faser inom katastrofhantering: Mitigation, beredskap, respons och återhämtning.

Begränsning
Minimera effekterna av katastrofer, t.ex. genom att införa byggregler och zonindelning, sårbarhetsanalyser och utbildning av allmänheten.

Beredskap
Planering av insatser, inklusive beredskapsplaner, övningar och utbildning i nödsituationer, varningssystem.

Insatser
Minimera de risker som katastrofen medför, t.ex. sök- och räddningsinsatser, nödhjälp

Återhämtning
Att samhället återgår till det normala genom t.ex. tillfälliga bostäder, bidrag, sjukvård och IoT kan förändra spelplanen på flera sätt.

Med hjälp av bland annat sensorer, robotar och obemannade fordon bidrar IoT till att minimera riskerna och förbättra responsen genom att omvandla katastrofhanteringen från reaktiv till proaktiv. Och de data som genereras av dessa enheter minimerar risken för att bli tagen på sängen samtidigt som de hjälper alla att fatta mer välgrundade beslut. Dessutom underlättar förbättrade kommunikationssystem räddningsarbetet. Så här går det till:

Begränsning
IoT-enheter och sensorer kan samla in data i nära realtid om t.ex. vattennivåer, vulkanisk aktivitet och barometeravläsningar. Sensorer kan upptäcka skogsbränder, tornador, skyfall, vulkanisk aktivitet, jordbävningar etc. och skicka tidiga varningar. Dessutom kan kritisk infrastruktur (eller egentligen all infrastruktur) skyddas genom förebyggande underhåll. Riskreducering möjliggörs genom att använda sensorer för att övervaka föroreningar och kontaminanter, inklusive radioaktiva situationer.

Förberedelser
Beredskapen för nödsituationer kan förbättras genom IoT-aktiverade responsmekanismer, procedurer och repetitioner. Realtidsdata från sensorer, kameror och andra anslutna enheter kan integreras i infrastrukturen, vilket gör det möjligt att övervaka förhållandena i realtid och ta emot viktiga data både historiskt och i realtid. Med hjälp av dessa data kan stadsförvaltningar prioritera reparationer och använda förebyggande underhåll. Och de uppkopplade enheter som används i byggnader, broar, vägar och annan infrastruktur kan också användas för att utfärda varningar och förbättra kommunikationen. Med hjälp av IoT-enheter kan dessutom strategiska reserver av mat, vatten, kläder, medicinsk utrustning och andra viktiga förnödenheter övervakas för att säkerställa acceptabla nivåer.

Insatser
Omedelbart efter en katastrof är situationsmedvetenheten avgörande för att resurserna ska prioriteras så att de får störst effekt och hjälper de mest behövande, men när insatserna fortsätter måste återhämtningsarbetet ständigt uppdateras baserat på förändrade förhållanden. IoT-teknik som är allmänt spridd i en stads infrastruktur, i skogsområden eller någon annanstans kan användas för att identifiera nödsituationer, människor som är instängda eller statusen för t.ex. elnätet. Räddningstjänsten behöver användbar information och IoT kan underlätta planeringen av insatser och åtgärder genom att använda sensorer för att övervaka nyckelpersoners rörelser, samt sensorer och IoT-aktiverade kameror på olycksplatsen. Situationsmedvetenhet och incidenthantering kan uppnås genom saker som smarta kläder, som kan övervaka och rapportera saker som en brandmans vitala tecken och förhållandena på platsen, så att de kan dras från platsen om saker blir för farliga. Räddningstjänsten kan också utrustas med ljud- och videosensorer, eller få stöd av autonoma drönare och fordon, så att farliga situationer kan övervakas och bedömas på säkert avstånd.

Automatiserade IoT-system kan skicka ut varningar, nyheter och andra digitala resurser för att hålla allmänheten informerad i realtid. Mobila uppdateringar kan ge viktig information, till exempel om var en tornado har slagit ner, eller information om hur man skyddar sig, var man kan hitta en säker plats och resurser för att söka skydd eller livräddande förnödenheter. Uppkopplade digitala skyltar, t.ex. vid busshållplatser, på vägar och på torg, kan också användas för att snabbt sprida viktig information. Batteridrivna IoT-enheter kan möjliggöra begränsade kommunikationstjänster, t.ex. mikromeddelanden i nödsituationer.

Återhämtning
Återhämtningsinsatser efter katastrofer kan vara extremt utmanande och ställa stora krav på flera resurser, inklusive både lokal och internationell räddningspersonal, icke-statliga organisationer och militären, som alla måste samarbeta och dela resurser och information för att kunna genomföra återhämtningen snabbt och effektivt. IoT-enheter kan hjälpa till vid sök- och räddningsinsatser, samt övervaka förhållandena efter katastrofen och nivåerna på viktiga resurslager. IoT kan fortsätta att användas för att sprida information till allmänheten medan normala kommunikationer fortfarande håller på att repareras.

Om du vill veta mer om hur IoT kan användas för att hantera nödsituationer är du välkommen att kontakta oss. 

I takt med att LPWA-nätverk (low-power, wide area) blir allt vanligare som IoT-teknik är det viktigt att titta på vilka de olika alternativen är och hur de kan påverka din driftsättning, både nu och i framtiden. Det finns två huvudkategorier av LPWA-teknik: de som används på licensierat radiospektrum och de som används på olicensierat radiospektrum.   

LPWA på det licensierade spektrumet

MNO:er (mobila nätoperatörer) upphandlar licenser för att bedriva verksamhet inom delar av radio radiospektrum. Detta innebär att ingen annan får använda den delen av spektrumet om inte operatören tillåter det. Eftersom operatören har full kontroll kan de erbjuda hög överföringskvalitet, datasäkerhet, stabilitet, skalbarhet och hastighet. Dessutom ser de till att kvaliteten bibehålls över tiden genom att justera nätet i takt med att abonnenternas användningsmönster utvecklas.

Det finns två viktiga typer av LPWA-teknik som används på licensierat spektrum, LTE-M och NB-IoT . Båda är erkända som de tekniker som kommer att ingå i 5G mMTC-standarden (Massive Machine Type Communications) som kommer att möjliggöra massiv IoT, med LTE-M framstår som det starkaste alternativet för migrering av äldre 2G- och 3G-enheter, och stöderäven nya tillämpningar som kräver högre bandbredd tillsammans med lägre strömförbrukning och förlängd batteritid.

LTE-M och NB-IoT är båda baserade på standarder som fastställts av 3GPP, den organisation som definierar standarder för teknik som används inom telekomindustrin. Mer än 900 mobiloperatörer runt om i världen stöder 3GPP standarder, vilket täcker de flesta områden i världen där företag är verksamma. Dessa standarder gör det enkelt för enheter att sömlöst roama från ett nätverk till ett annat, vilket gör det möjligt att skapa en enhet som kan fungera i nätverk över hela världen. Standarden säkerställer också livslängd för en teknik, en mycket viktig aspekt när man implementerar en IoT-lösning som är tänkt att hålla i många år.

LPWA på det olicensierade spektrumet

Olicensierat spektrum ägs inte av någon och kan användas kostnadsfritt, utan några regler för hur man får åtkomst vid varje given tidpunkt. Detta ger stor flexibilitet, men eftersom det inte krävs någon licens eller avgift kan det bli trångt. Allt från WiFi-routrar till trådlösa telefoner och andra kommunikationsenheter använder också olicensierat spektrum, vilket innebär att IoT-lösningar som användsi det olicensierade spekt rumetlöper en mycket verklig risk för störningar. Teknik som LoRa och Sigfox baseras på olicensierat spektrum.

Även om man kan se fördelar med den här tekniken, t.ex. bedrägligt billiga enheter, är det viktigt att se till hela bilden. Att basera en IoT-lösning på dessa tekniker innebär ofta att du behöver spendera monöga för att anskaffa och driva ett eget radionätverk, eftersom de flesta länder i världen inte har rikstäckande LPWA nätverk på det olicensierade spektrumet.

Med den olicensierade delen av delen av radiospektrumet är öppen för alla, gör det enkelt för vem som helst att upprätta sitt eget privata nätverk. Risken finns dock att vem som helst kan göra detsamma, vilket kan leda till störningar mellan nätverken. Detta är samma fenomen som du kanske har upplevt med ditt hemmabaserade Wi-Fi i hemmet. När du först installerar det fungerar det bra och ger höga hastigheter, men 6 månader senare köper grannen ett nytt Wi-Fi- router, och plötsligt har du svårt att få en pålitlig anslutning eftersom du nu är (ofrivilligt) delar på samma del av det oskadade spektrumet.

Låt oss se det på ett annat sätt

Tänk på licensierat och olicensierat spektrum som skillnaden mellan en elegant middagsbjudning på en exklusiv restaurang och en fest som du kanske hade på universitetet. Båda börjar på ungefär samma sätt: folk kommer, det finns gott om plats att röra sig på, man kan höra varandra prata, och när musiken börjar finns det plats att dansa. Men några timmar senare har saker och ting förändrats: De som är på middagsbjudningen kan fortfarande konversera och det finns gott om armbågsrum vid bordet. På universitetsfesten, däremot, har massor av människor kraschat, alla skriker över musiken, och om du försöker dansa finns det en god chans att du knuffar omkull folk så fort du visar dina moves. Det licensierade spektrumet är den eleganta middagsbjudningen, där bara de inbjudna är där och saker och ting är under kontroll. Olicensierat spektrum är studentfesten, där köerna till toaletterna är långa och ingen kan höra vad någon säger.

Vad händer vad händer när parterna utvecklas? Om nya gäster dyker upp till middagsbjudningen på restaurangen är det inget problem eftersom restaurangpersonalen är erfaren och förberedd - de tar bara med sig ett extra bord och några stolar, och så fortsätter allt som förut. På studentfesten, å andra sidan, vet du inte ens hur många som kommer kommer att dyka upp och det finns en god chans att oändliga främlingar kommer att krascha festen och kaos kommer att uppstå.

Så hur hänger detta ihop med radiospektrum? Om du använder olicensierat spektrum har du ingen aning om vem som är med på festen - du kanske är en av de tidiga ankomsterna men om ett år eller två kan det finnas alla möjliga enheter som tränger sig in i ditt utrymme, vilket kraftigt skulle minska dina möjligheter till effektiv IoT-anslutning. Att använda licensierat spektrum innebär å andra sidan att att du alltid har ett proffs som tar hand om utrymmet där dina enheter kommunicerar, så du behöver aldrig oroa dig för att tjänsten försämras.

Om du vill veta mer om hur IoT kan hjälpa ditt företag är du välkommen att kontakta oss.

Mitt i den pågående globala pandemin fortsätter julhandeln att påverkas, med shopping i butik som kategoriseras som en högriskaktivitet i många områden och många butiker som begränsar antalet kunder som tillåts inne i butiken samtidigt. Detta har lett till en enorm ökning av näthandeln, vilket innebär att återförsäljare inte bara behöver säkerställa en säker och tillfredsställande kundupplevelse i butik, de måste också erbjuda förstklassiga online- och
leveransupplevelser. IoT visar sig vara avgörande inom båda områdena.

Även i "normala" tider får den hektiska julhandeln återförsäljarna att kämpa för att hålla lager och hyllor välfyllda, särskilt när det gäller säsongens måste-ha-köp, som den senaste smarta telefonen eller den där oförklarliga leksaken som alla barn längtar efter. Men med en global pandemi som påverkar allt från shoppingbeteende till globala leveranskedjor är det viktigare än någonsin för detaljhandlarna att hitta nya sätt att leverera en högkvalitativ shoppingupplevelse, oavsett om det är fysiskt eller online. Så här kan IoT öka effektiviteten och göra skillnad:

Hantera butikskapacitet

Med ständigt föränderliga kapacitetsriktlinjer och säkerhetsregler kan det vara en utmaning att upprätthålla social distansering. Men genom att placera IoT-sensorer vid in- och utgångar och/eller på kundvagnar kan detaljhandlare övervaka fottrafiken i realtid och få exakta och aktuella siffror på hur många kunder som befinner sig i butiken. Detta möjliggör en effektiv hantering av kapaciteten, vilket garanterar både kundernas och de anställdas säkerhet. Dessutom kan detaljhandlare dela ut IoT-aktiverade wearables som armband, nyckelbrickor eller badges som är kopplade till kundens smartphone via butiksappen eller en tredjepartsapp för kontaktspårning - wearablen upptäcker när kunder är för nära och både meddelar dem och registrerar händelsen, så att detaljhandlare kan förstå trafikmönster och kapacitet bättre.

Lagerhantering

Även under en pandemi vill eller behöver människor handla, särskilt under semesterperioden, och detaljhandlare måste hålla lagren välfyllda för att undvika att få slut på efterfrågade presenter, livsmedel och andra varor. Manuell inventering är tidskrävande och arbetsintensivt och när det gäller inventering i butik ökar risken för exponering av virus. IoT-aktiverade sensorer kan känna av produktvikten på hyllorna, vilket innebär att en snabb minskning av vikten skulle indikera att produkten behöver bytas ut, och vid stillastående vikter vet återförsäljarna att de inte behöver göra nya beställningar, vilket minskar onödiga kostnader. Genom att förstå vad som flyttas från de egna hyllorna och vad som flyttas via e-handelskanaler kan återförsäljarna dessutom förstå varuflödet och var de behöver placeras.

Leveransgarantier

Covid-19 har utan tvekan lett till att allt fler shoppar online och det innebär att en positiv shopping- och leveransupplevelse är avgörande för kundnöjdheten. Genom att koppla IoT-enheter till försändelser och containrar får återförsäljarna information om var en försändelse befinner sig, samtidigt som kunderna får platsuppdateringar i realtid. På så sätt kan återförsäljarna hålla kunderna uppdaterade om ungefärliga leveranstider. Data som samlas in av IoT-enheter kan också effektivisera leveranskedjan genom optimering av fraktvägar för snabbare leverans. IoT kan också identifiera förseningar på lagret och optimera verksamheten för snabbare och bättre service och leveranser.

IoT kan hjälpa detaljhandlare att hantera julhandeln, men fördelarna kan utnyttjas året runt. Om du vill veta mer om hur IoT kan hjälpa ditt företag är du välkommen att kontakta oss.

Redan före covid-19 var IoT redo att påverka flygresandet på många olika sätt, med potential för ny IoT-aktiverad teknik att förbättra den övergripande effektiviteten i befintliga lösningar. Även om resevärlden efter covid-19 fortfarande är något av ett frågetecken råder det ingen tvekan om att IoT kommer att påverka våra upplevelser, både på marken och i luften, när vi än en gång tar oss upp i luften.

Flygbranschen står inför utmaningar utan motstycke i spåren av covid-19-pandemin, med nära 90 procent av världens befolkning som bor i länder med någon form av reserestriktioner. Återhämtningstiden för flygplatsverksamheten förväntas skilja sig avsevärt beroende på region och land, på grund av myndigheternas respons och stödnivåer, och de flesta branschexperter förutspår en återhämtningsperiod på 12-18 månader.

Flygplatserna är under enorm press att minska driftskostnaderna, som utgör cirka 65% av flygplatsernas totala kostnader. Det finns inte många ljusglimtar i den här situationen och branschen är med rätta oroad, men om det finns något som flygbranschen kan göra är det att använda den här massiva nedgången som en möjlighet att förbättra kostnadseffektiviteten och produktiviteten samtidigt som verksamheten effektiviseras - med andra ord att öka implementeringen av automatisering och digitalisering.

Övergången till beröringsfria resor och nya hälsosäkerhetssystem kommer att vara starkt beroende av IoT-aktiverad teknik. Samtidigt måste data skyddas, med integritet, samtycke och transparent datastyrning i centrum för alla lösningar. IoT innebär en unik och betydande möjlighet att förbättra nästan alla aspekter av flygindustrin i kölvattnet av Covid, från markunderhåll och drift till besättningens och passagerarnas säkerhet. Så här kan det gå till:

Kontaktlöst resande

Om det är något som står klart så är det att framtiden för flygplatser är kontaktlöst resande. Redan före pandemin innebar utökade säkerhetsåtgärder och andra faktorer att tiden på flygplatserna hade ökat exponentiellt och flygplatserna hade redan börjat införa ny teknik och nya processer för att förkorta väntetiderna.

I den post-covidiska världen av flygresor kommer implementeringen av kontaktlösa reseåtgärder att påskyndas. I praktiken kommer detta att innebära att antalet kontaktpunkter för mänsklig interaktion minskas i samband med införandet av normer för social distansering. Närhetsavkänning, kontaktlös, agentfri och automatiserad incheckning och ombordstigning kommer att vara avgörande, med saker som off-site-incheckning på till exempel hotell och köpcentra som decentraliserar processer för passagerare. Autonom, handsfree frakthantering och annan flygplatsverksamhet kommer också att minska den mänskliga kontakten.

Dessutom kan de mobilapplikationer som redan används förbättras ytterligare för att ge information om väntetider, utrop för ombordstigning och zoner för att optimera köerna och säkerställa social distansering kring områden som gater, toaletter och säkerhetskontroller. Och den ökade användningen av biometriska korridorer på flygplatser kommer att göra det möjligt för passagerare att smidigt passera säkerhetskontrollen utan att behöva röra vid någonting.

Hälsokrav

Hälsokontroller på flygplatser uppmuntras nu, eller till och med föreskrivs, av regeringar för att hindra sjuka passagerare från att resa eller personal från att arbeta. Hälsoundersökningar, immunitetspass, hälsointyg - alla dessa åtgärder är på väg att bli den nya normen. Manuella värme- och temperaturundersökningar används redan, medan försök pågår med beröringsfri teknik för självbetjäning som kan mäta en persons temperatur och hjärtfrekvens och samtidigt ställa en rad frågor på 1,5 meters avstånd vid flygplatsens kontaktpunkter som bagageutlämning, immigration, säkerhetsdiskar etc. Dessutom kommer bärbara enheter att göra det möjligt för resenärer att utöva säker social distansering, samtidigt som andra hälso- och säkerhetsparametrar upprätthålls.

Hanterad sanitet

Att upprätthålla en hög hygienstandard är av yttersta vikt i världen efter covid, och detta är aldrig mer sant än när det gäller den slutna miljön på en flygplats, där människor från hela världen samlas för en kort stund. En mängd smarta rengöringssystem håller redan på att implementeras, till exempel realtidsövervakning av förnödenheter som tvål- och desinfektionsdispensrar och pappersförråd, vilket inte bara minskar avfallet utan också förbättrar arbetseffektiviteten.

Vissa flygplatser testar till och med UV-C-belysning, som har använts för att desinficera medicinsk utrustning i årtionden, för att sanera de ökänt smutsiga säkerhetsfacken, medan andra håller passagerarna informerade om rigorösa rengöringskontroller, till exempel när ytor i en viss zon senast desinficerades.

Minskning av folkmängden

Redan före Covid användes IoT-aktiverade enheter och kameror för att fastställa trafikmönster och folkrörelser på flygplatser. I världen efter Covid kommer det att bli ännu viktigare att inte bara övervaka överbelastningen utan också att reagera snabbt på den.

IoT-aktiverade sensorer och kameror säkerställer realtidskommunikation av folkmängdsstatus, köstatus och väntetider, tillsammans med beläggning, passagerartäthet och kapacitetsvolymer i olika områden. Passagerarna kan inte bara få råd om hur de ska navigera på flygplatsen, anläggningens ledning kan också snabbt vidta åtgärder för att minska trängseln.

Förvaltning av tillgångar

Försenade avgångar kostar flygplatserna miljontals kronor varje år och leder till att ett oräkneligt antal passagerare blir fast i flygplatsens slutna miljö. Genom att spåra den enorma mängden fysiska tillgångar på flygplatsen kan IoT avsevärt förbättra effektiviteten och samtidigt minska kostnaderna, vilket i sin tur hjälper alla att hålla tidtabellen. Spårningen kan omfatta allt från marktjänstfordon och bagagetruckar till vattenbilar och avisningsfordon, vilket säkerställer att allt kommer fram till rätt gate i rätt tid - och om det inte gör det kan snabba åtgärder vidtas.

Smart ombordstigning

Genom att optimera ombordstigningsprocesserna minskar man köerna och undviker den traditionella rusningen mot gaten när ombordstigningen börjar. En digital skylt visar boardingsekvensen och passagerarna får gå ombord först när deras platsnummer visas på displayen. Resultatet är inga köer vid gaten, jetbryggan eller i flygplansgången, och social distansering säkerställs.

Det här är bara några av de sätt som IoT kommer att ta flygplatserna in i framtiden efter covid - och när flygplatserna anpassar sig till det nya normala kommer säkert många fler innovationer att komma fram. Slutresultatet blir en smart flygplats som håller resenärerna säkra genom att snabbt och effektivt tillgodose deras behov, samtidigt som processer och verksamhet effektiviseras.

Om du vill veta mer om hur IoT kan hjälpa ditt företag, vänligen kontakta oss.