IoT är en av de drivande teknikerna bakom konceptet med smarta städer och är på väg att bli en viktig komponent för att underlätta en hållbar stadsutveckling. Mer än hälften av världens befolkning bor idag i stadsområden och städerna står för mer än 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och 60-80 procent av energiförbrukningen. I takt med att stadsbefolkningen har ökat har tjänsterna generellt sett försämrats både kvantitativt och kvalitativt, och den snabba urbaniseringen ger upphov till allt större utmaningar kring saker som trafikstockningar, vattenföroreningar och, viktigast av allt, social ojämlikhet.
Kommuner utnyttjar IoT-teknik för att koppla samman enheter, infrastruktur och människor. Tekniken används för att hantera utmaningar som sträcker sig från avfallshantering och vattenbesparing till trafik, luftföroreningar och elnät. Genom att utnyttja IoT-teknik kan städerna hantera sin växande befolkning genom att förbättra livskvaliteten och effektiviteten i stadsverksamheten och tjänsterna, samtidigt som de ökar konkurrenskraften och tillgodoser ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella behov.
Låt oss ta en närmare titt på några områden där städer utnyttjar IoT-teknik för att hantera utmaningar, och hur saker och ting kan utvecklas i takt med att lösningarna utvecklas:
Transport och trafik
Bland de viktigaste målen för alla kollektivtrafiksystem finns ökad effektivitet och tillförlitlighet - och smart teknik är nyckeln till att möjliggöra detta. Det finns ett antal områden där IoT är särskilt användbart:
- Avgifter och biljetter
Fler människor i våra städer innebär fler fordon på våra vägar - och en ökning av antalet fordon innebär köer vid vägtullarna. Automatiserade vägtullar med RFID-taggar (Radio Frequency Identification) har redan förbättrat trafikflödet, men ytterligare förbättringar är möjliga med hjälp av IoT-teknik. Många av dagens fordon är utrustade med IoT-anslutning, vilket gör att en bil eller lastbil kan detekteras upp till en kilometer från en vägtullstation. I praktiken innebär detta att bilen eller lastbilen kan identifieras långt innan den närmar sig en betalstation - så när fordonet slutligen kommer dit höjs bommen automatiskt för att fordonet ska kunna passera. För äldre fordon kan en registrerad smart telefon tjäna samma syfte och ta emot automatisk betalning från telefonens digitala plånbok.
- Uppkopplade fordon
Som nämnts är många fordon redan idag uppkopplade och utrustade med sensorer och enheter som övervakar allt från bromsar och motor till däcktryck och avgaser. Framöver kommer uppkopplade fordon att använda fordonsnätverk, radar och kameror för att upptäcka och kommunicera med varandra, förhindra kollisioner och främja ett smidigt trafikflöde. System för fordonsspårning används redan inom frakt- och uthyrningssegmenten för att övervaka förarnas beteende och samla in data om t.ex. tomgångskörning och bränsleförbrukning.
- Förvaltning av kollektivtrafik
IoT-teknik används redan i stor utsträckning inom kollektivtrafiken, bland annat för integrerad biljettförsäljning och automatiserad biljettinsamling, passagerarinformation och displaysystem. IoT kan också användas för fordonsspårning i realtid, vilket gör det möjligt för kollektivtrafikföretag att kommunicera bättre med kunderna om t.ex. ankomst- och avgångstider. Dataanalys och realtidshantering gör det möjligt för transportföretag att övervaka framstegen i realtid och göra justeringar för oförutsedda händelser, t.ex. olyckor, vägarbeten, stängda stationer osv.
Smart belysning
De flesta stadsbor tillbringar mer tid inomhus än utomhus, vilket kan ha en betydande inverkan på energiförbrukningen. Användningen av el för belysning kan optimeras avsevärt med hjälp av intelligenta system. Naturliga ljuscykler kan efterliknas genom att integrera ljus- och temperatursensorer, medan ljussensorbaserade applikationer kan användas för att hantera orienteringen av solpaneler för optimal användning av naturresurser.
Om vi tittar på gatubelysning är besparingarna och fördelarna tydliga:
- Dynamisk dimning
Intelligenta gatlyktor justerar ljusnivåerna baserat på specifika tider och händelser. I kombination med rörelsesensorer kan ljusnivåerna förfinas ytterligare. Dynamisk dimning baserat på tid, händelse eller mänsklig närvaro kan leda till en minskning av energiförbrukningen med mer än 60 %, medan användningen av rörelsesensorer innebär att när ingen mänsklig närvaro detekteras lyser gatlyktorna på en låg, fördefinierad nivå, vilket minskar energiförbrukningen, koldioxidutsläppen och ljusföroreningarna.
- Optimering av underhåll
Intelligenta gatubelysningssystem ger information i realtid om varje enskild lampa, vilket gör att fel eller brister kan upptäckas nästan omedelbart, så att stadens förvaltare kan vidta välgrundade åtgärder, samtidigt som behovet av manuella kontroller minskar. Detta kan minska underhållskostnaderna avsevärt.
- Ökad säkerhet för allmänheten
Smarta rörelsesensorer tänder gatubelysningen endast när människor detekteras, t.ex. när en fotgängare eller cyklist passerar, och omger dem med en "ljuscirkel". Detta ökar den allmänna säkerheten, eftersom brottslingar statistiskt sett undviker att begå brott i väl upplysta områden.
Dessutom är smarta gatlyktor en idealisk utgångspunkt för en mängd olika smart city-applikationer, som samlar in ett brett spektrum av data om allt från luftkvalitet till gatusäkerhet och trafikmönster. Gatubelysningsstolpar har en oavbruten strömförsörjning, vilket gör det enkelt att driva IoT-enheter och sensorer. De är också i allmänhet jämnt fördelade över städerna och har samma höjd, vilket gör dem idealiska för alla typer av IoT-sensorer och system och gör att man inte behöver sätta upp ad hoc-infrastrukturer.
Hälso- och sjukvård
Kombinera en global pandemi med pågående befolkningstillväxt, ineffektiva patientflöden, svindlande personal och en mängd andra utmaningar inom sjukvården och det står klart att sjukvården kan behöva all hjälp den kan få. Genom att använda IoT kan myndigheter samla in data för att få värdefulla insikter, som i sin tur kan användas för bättre planering av den offentliga sjukvården.
För patienter innebär enheter som smarta insulinpennor, uppkopplade inhalatorer, astmamonitorer, blodtrycksmätare etc. att de bättre kan hantera och tillgodose sina egna hälsobehov, samt tillhandahålla mer exakta data till sina vårdgivare - och även snabbt få tillgång till hjälp om det uppstår problem. Dessutom möjliggör datainsamlingen observation och behandling, något som tidigare bara var möjligt i en institutionell miljö. Smarta enheter och andra uppkopplade sensorer kan också bidra till tidig upptäckt.
Här är några av de sätt som IoT kan bidra till bättre sjukvård:
- Fjärrövervakning
Anpassade programvaror och enheter samlar in data från fjärrenheter i realtid, vilket möjliggör en bättre analys av patientens hälsa - och därmed förbättrade resultat.
- Förbättrad tillsyn och rapportering
Fjärrövervakning via anslutna enheter kan samla in viktiga hälsodata och överföra dem till vårdpersonal i realtid, vilket gör att man snabbt kan reagera på medicinska nödsituationer som hjärtsvikt eller astmaattacker.
- Minskade kostnader
Uppkopplade enheter och andra IoT-enheter som t.ex. televård gör det möjligt för patienter att kontakta sin vårdpersonal från distans, vilket minskar behovet av besök på läkarmottagningen för tester och kontroller.
- Läkemedelshantering
Det finns redan ett antal IoT-lösningar som hjälper patienter att bättre hålla koll på sin medicinering, bland annat smarta pillerburkar och medicindispensrar för hemmabruk som också varnar både vårdpersonal och oroliga vänner och familj om det uppstår problem.
- Analys av uppgifter
Datadrivna insikter snabbar inte bara upp beslutsprocessen för vårdpersonal, de möjliggör också bättre folkhälsobeslut överlag, oavsett om det handlar om var pengar ska fördelas eller var man ska bygga ett nytt sjukhus.
IoT kan spela en avgörande roll för framtidens sjukvård, och många lösningar finns redan tillgängliga idag. Det är dock ett stort område, så ladda gärna ner vår IoT & Healthcare White Paper för att lära dig mer.
Eftermontering av befintliga byggnader
Varje år renoveras nästan 5 miljarder kvadratmeter byggnader. Uppgradering av befintliga byggnader är ett effektivt sätt att hantera begränsade budgetar, åldrande strukturer och energiansvar, eftersom det bidrar till att minska energikostnaderna, förbättra utrustningens prestanda och förlänga byggnadens livslängd.
Om vi tittar närmare på energi står byggnader i EU för 40 procent av den totala energiförbrukningen och 36 procent av utsläppen av växthusgaser. Att modernisera det åldrande byggnadsbeståndet innebär en stor möjlighet att inte bara minska koldioxidutsläppen, utan också minska driftskostnaderna och tillhandahålla bekvämare och hälsosammare byggnader för medborgarna. Upprustningen har också en betydande potential att skapa nya arbetstillfällen.
Innan IoT var spårning och insamling av data om byggnaders prestanda ett manuellt jobb - och det var tråkigt, felaktigt och en långsam process. Nu, med IoT-sensorer och de data som genereras, är det möjligt att övervaka och spåra en byggnads prestanda i nära realtid, vilket ger viktiga insikter på språng, vilket leder till bättre resultat.
När IoT-sensorer och smart teknik kommer in i bilden kan du övervaka och styra användningen och driften av byggnadsutrustning, till exempel HVAC-system, belysning och plugglaster, du får också realtidsdata, vilket leder till upptäckt och diagnos av felaktig utrustning, energieffektivitet och till och med förbättrad lönsamhet.
Detta är bara några av de sätt på vilka IoT möjliggör smart och hållbar stadsutveckling. Om du vill veta mer kan du ladda ner Tele2 IoT Smart City White Paper, som behandlar detta ämne på djupet. Du är också välkommen att kontakta oss för att lära dig mer om hur IoT kan hjälpa ditt samhälle att hantera sina utmaningar.