Autonoma fordon: Självkörande bilar och mer därtill

För inte så länge sedan var idén om självkörande fordon något man bara drömde om i sci-fi. Några år senare trodde plötsligt många att de skulle sitta och scrolla på mobilen medan deras självkörande bil tog dem från punkt A till punkt B. Idag har vi landat någonstans i mitten. Helt självkörande bilar är ännu inte verklighet, men det har skett en exponentiell tillväxt av självkörande funktioner. Och när det gäller andra transportsätt, som kollektivtrafik, har vi redan stigit ombord på den berömda autonoma bussen.

När vi talar om autonoma bilar bilar är det bra att komma ihåg att det finns 5 nivåer av autonomi.

  • Nivå 1: SNågra små styr- eller accelerationsuppgifter utförs av fordonet utan mänsklig inblandning
  • Nivå 2: Inkluderar saker som avancerad farthållare och att bilen automatiskt vidtar säkerhetsåtgärder medan föraren är uppmärksam.
  • Nivå 3: Skräver en mänsklig förare, men ett antal säkerhetskritiska funktioner utförs av fordonet under specifika trafik- och/eller miljöförhållanden. På denna nivå är där potentiell fara börjar synas
  • Nivå 4: Bilen kan köra sig själv nästan hela tidentidmenkan programmeras att inte köra i okartlagda områden eller under vissa väderförhållanden. Biltillverkare inom området självkörande bilar vill vara här
  • Nivå 5: Full automatisering under alla förhållanden

För att sätta dessa nivåer i perspektiv, när bilindustrin talar om "självkörande" hänvisar de till nivåerna 3 och 4. YTrots de enorma ansträngningar som görs av ledande aktörer inom teknik- och fordonsindustrin kommer vi kommer vi inte att kunna ta en tupplur i baksätet på vår bil när den tar oss till jobbet inom den närmaste framtiden. Detta trots alla antal tillkännagivanden under de senaste åren om planer på att ta självkörande bilar till våra gator. De enda självkörande bilarna på vägarna just nu finns i en handfull städer som genomför beredskapstester. Det finns ett antal skäl till detta.

  • Dödsolyckor orsakade av de få delvis eller helt automatiserade bilar som testas
  • Algoritmerna är ännu inte färdigutvecklade
  • Anslutningar som inte kan upprätthålla ett snabbt och stabilt datautbyte
  • Programvara sårbar för angrepp

Dessutom är det inte bara smart programvara utan även smarta vägar som behövs för att bilarna ska kunna köra självständigt, vilket innebär att städerna kommer att behöva anpassa sin väginfrastruktur. När man tittar på dessa faktorer är det lätt att förstå varför självkörande bilar inte har utvecklats så långt som förutspåtts - och varför det önskade "startdatumet" hela tiden skjuts upp.

Men det är inte bara dåliga nyheter: även om ingenjörer fortsätter att utveckla banbrytande teknik för att främja självkörande bilar, kommer tillkomsten av 5Gtillsammans med kraftfulla inbäddade top-down-datorer kommer att möjliggöra starkare och bättre internetanslutningar och nästan realtidsdata dataflöde. Och om vi ser bortom självkörande bilar finns det redan många autonoma fordon i drift, där vi kan dra lärdomar.

Bortom självkörande bilar

Om vi tittar bortom självkörande bilar, vi kan se en annan bild av autonoma av autonoma fordon. Kollektivtrafiken är där vi redan har stigit ombord på den berömda autonoma bus - och vi har varit på den ganska länge.

Det första förarlösa tunnelbanesystemet invigdes i Kobe i Japan 1991, och sedan dess har populariteten bara ökat, med 63 helautomatiska linjer i 42 städer i 19 länder. Fördelarna är uppenbara: säkerhet, flexibilitet, punktlighet, kostnadseffektivitet och, kanske viktigast av allt, nöjda passagerare. Danmarks huvudstad Köpenhamn etablerade sitt prisbelönta helt autonoma tunnelbanesystem 2002 och såg pendlare byta från andra transportsätt till tunnelbanan, inklusive upp till 47% av bussresenärerna och 20% av lokaltågsresenärerna. Än idag, nästan två decennier senare, visar en regelbunden undersökning att 98% av resenärerna på tunnelbanan är antingen "nöjda" eller "mycket nöjda" med tjänsten.

Om vi tittar på automatiserade tunnelbanor ur ett annat perspektiv kan vi se att de första 500 km automatiserade linjerna byggdes under 29 år - men när tekniken väl hade bevisats tog det bara åtta år innan antalet hade fördubblats. Enligt International Association of Public Transport (UITP) kommer det att finnas över 2 300 km helt automatiserade tunnelbanelinjer i drift globalt år 2025. UITP säger att det finns en mångfald av profiler för linjer och städer runt om i världen, vilket visar att det finns ett brett utbud av tjänster som automatiserade linjer kan erbjuda för att möta städernas mobilitetsutmaningar i takt med snabba urbaniseringen fortsätter.

Citat-ikon

Ännu mer talande när det gäller autonom kollektivtrafik är att ingen stad som har infört en automatiserad tunnelbanelinje någonsin har återgått till ett konventionellt system. Fördelarna är alltför uppenbara, och alla indikatorer pekar på att trenden mot automatiserad kollektivtrafik kommer att fortsätta.

Om vi flyttar oss från gatorna till våra fabriker kan vi se att det finns ett ständigt ökande antal halv- och helautonoma fordon inom tillverkningsindustrin och även ute på fältet, t.ex. inom gruvdrift. Automatiserade styrda fordon med fri räckvidd (AGV), mobila robotar, autonoma gaffeltruckar och kranar, och till och med drönare med låg nyttolast implementeras. Frågor som rör eftermontering, säkerhetsproblem och brist på kompetens/kunskap om tekniken anges som några av hindren för införandet, men de flesta inser också kostnadsfördelarna med att införa mobilitet inom industrin, till exempel kostnadsbesparingar, krav och förväntningar från kunder/leverantörer, ökad säkerhet samt förväntningar och preferenser från de anställda.

Andra branscher där autonoma fordon gör sig ovärderliga är flygplatser och jordbruk. Förutom att börja automatisera områden som bagagehantering och pendeltrafik, har flygplatserna redan söker nya lösningar för flygplatsunderhåll, till exempel självkörande traktorer för att hålla landningsbanornas kantbelysning fri från snö. där tekniken redan har testats. Detta sker parallellt med andra lösningar med automatisk gräsklippning och friktionsmätningssystem. Snöröjning är en viktig funktion på flygplatser, där landningsbanorna måste vara helt fria från snö för att möjliggöra start och landning av flygplan. Många flygplatser har för närvarande personal i beredskap för att röja snö när och där det behövs, men automatiserade snöplogar frigör personal så att de kan fokusera på andra säkerhetsrelaterade uppgifter som inte lämpar sig för automatisering.

Inom jordbruket står autonoma fordon redan för 3 miljarder USD i investeringar, en siffra som förväntas öka till 12 miljarder USD 2026, med kostnadskontroll och ökad produktion som de viktigaste drivkrafterna. Till exempel kan en autonom traktor utrustad med uppkopplade sensorer arbeta obemannat dygnet runt, medan en annan kan ge vägledning om gödselanvändning. Andra autonoma fordon kan patrullera fälten och samla in data om markförhållanden och andra faktorer som påverkar grödorna, t.ex. som väderförhållanden.

Det finns många andra exempel på hur autonoma fordon redan spelar en viktig roll i näringslivet och en sak är klar: i takt med att tekniken utvecklas och 5G möjliggör realtidsdata kommer användningen att fortsätta växa exponentiellt.

Om du vill veta mer om hur Tele2 IoT kan hjälpa ditt företag är du välkommen att kontakta oss.  

Ta kontakt med oss